MÄNNISKAN BÖR V ARA HERRE ÖVER SINA LUSTAR
Hur för-ödmjukande måste det inte vara för en tänkande människa att känna att· hon är slav under sina lustar, under en omåttlig och fördärvlig vana, åtrå eller passion! Vi tror på måttlighet. Vi tror på avhållsamhet från alla skadliga vanor och från användandet av allt skadligt. Gifter kan, enligt läkares bedömande, vara till hjälp under vissa förhållanden i livet, söm tillfällig lättnad. Men sådant bör, under alla omständigheter, endast användas tillfälligt, kanske nödvändigt för stunden, för ögonblicket - för att få viss ögonblicklig lättnad - men ett fortsatt användande av sådant gift slår sina klor i oss på ett sådant sätt att vi gradvis finner att vi övervunnits därav och blivit slavar under den farliga vanan som då blir vår tyranniska härskare. - CR, apr 1908, s 4.
MÅTTLIGHET
Vi kan göra alla nöjen till något ont, men de heliga bör vara förståndiga och inse vad Herrens vilja är och utöva måttlighet i allt. De bör undvika överdrifter och upphöra att synda, kasta "människors onda begärelser" långt ifrån sig och i sina nöjen och tidsfördriv tänka lika mycket på andan som på bokstaven, tänka på avsikten och inte enbart handlingen, helheten och inte detaljen. Detta är innebörden av måttlighet. På detta sätt blir deras uppträdande förnuftigt och passande och de finner det inte svårt att förstå Herrens vilja.
Låt mig i synnerhet uppmana de unga och de heliga i allmänhet att noga begrunda värdet av måttlighet i allt handlande och i nöjen. Kom också ihåg att överdrivna fester inte är bra. Inte heller är det nyttigt med överdrivet arbete, men lättja och förslösande av dyrbar tid är oändligt mycket värre. "Låten edert saktmod bliva kunnigt för alla människor." - Improvement Era, sep 1903, s 857.
NYKTERHET
Vi godkänner varje rörelse som strävar efter nykterhet och dygd, som leder till renhet i livet och tro på Gud samt lydnad mot hans lagar. Vi är emot ondska av varje slag. Vi är också, i vår tro och i våra böner, emot missdådare- inte så att vi ber om att missdådare skall fördärvas, utan att de må se sina vägars dårskap och sina handlingars ogudaktighet och ångra sig och vända sig bort därifrån. - CR, akt 1908, s 8.
HUR MAN KAN UNDERVISA OM NYKTERHET
Det bästa sättet att undervisa om nykterhet är att hålla visdomsordet. Det näst bästa sättet är att hjälpa andra att hålla det, genom att ta bort konstlade frestelser från deras liv. En sådan frestelse är krogen, och det är hög tid att man i de samhällen där kyrkans medlemmar bor uttrycker sina känslor mot detta fördärvliga onda. - Juvenile Instructor, jun 1911, s 333.
ANVÄNDANDET AV TOBAK OCH STARKA DRYCKER
Användandet av tobak i dess olika former och starka drycker bör också beklagas och tas avstånd ifrån, särskilt bland ungdomar, och det onda bör utrotas. Guds folk borde stenhårt motsätta sig sådana vanor, och de bör se till att deras barn undervisas på ett bättre sätt och att deras föräldrar är bättre exempel, så att barnen kan växa upp utan att synda i dessa avseenden. - CR, okt 1901, s 2.
RÖK INTE
Lär era barn att inte röka. Övertala dem att inte göra det. Vakta dem och se efter dem och försök lära dem bättre samt att de bör vara artiga och vänliga. - CR, apr 1905, s 86.
SPRITUTSKÄNKNINGSSTÄLLEN
Ingen medlem av Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga har rätt att vanhedra sig själv till den grad att han går över tröskeln till en bar för spritutskänkning eller en spelhall eller till någon lokal med dåligt rykte av vilket namn eller slag det vara må. Ingen sista dagars helig, ingen medlem av kyrkan har råd med detta, ty det är förödmjukande för honom, det är vanärande att göra så, och Gud kommer att döma honom enligt hans gärningar. - CR, okt 1908, s 7.
Om medlemmarna följer principerna i denna uppenbarelse (L&F 89), så kunde det ibland dem inte finnas den fördärvliga institution som sprit-utskänkningsställen utgör. De kan inte existera där det endast finns sista dagars heliga. - CR, okt 1908, s 6.
BESEGRA ALKOHOLINTRESSENTERNA
Alkoholintressenterna - den mänskliga rasens fiender - gör åter kraftiga ansträngningar att få bort gällande restriktioner. Vi har fått veta att det på vissa platser redan insamlats tillräckligt med namnunderskrifter och namnen har inlämnats till ombudsmännen med begäran om nyval i juni. Vi förenar oss med alla goda människor i förhoppningen om att dessa ansträngningar för att återinföra spritutskänkningsställen skall helt misslyckas, Detta borde vara alla sista dagars heligas önskan, och deras böner bör understödjas av deras gärningar och röster. I dessa val har hustrur, mödrar och systrar ett gyllene tillfälle att tillsammans med fäder och bröder stå upp och i grunden krossa den skändliga sprithanteringen som förorsakat så mycket lidanden i svett, plågor och tårar. - Improvement Era, 1912–1913, s 824.
VITALITET OCH PATENTMEDICINER
I stället för att flockas kring och lyssna till vältaliga bedragare borde människor lämna dem helt ensamma. I stället för att inta patentmediciner, bör de lära sig hålla sina kroppar friska genom att leva rätt (se L&F 89), genom att inandas ren luft, motionera mycket och bada ofta, inte endast i friskt vatten utan också i solsken som vår barmhärtige Fader så rikligt försett oss med. Om det uppstår sjukdomsfall, vilket det gör oavsett vilka försiktighetsåtgärder vi vidtar, som sunt förnuft och god vård eller enkla huskurer inte förstår att bota, så låt oss följa skrifternas råd (Jak 5: 14-16). Men om vi inte tror på äldsterna eller på att trons bön kan hjälpa de sjuka, låt oss då kontakta en välrenommerad och hederlig läkare. Kvacksalvaren, den resande fakiren, universalbotemedel och ett urskiljningslöst intagande av patentmediciner bör ovillkorligen avskaffas, som den smörja det är. Den unge man som vill kunna möta världen, som vill vara full av kraft och redo för livets strid, finner sin styrka i att leva enligt Herrens ord. Ty löftet är givet att alla "som komma ihåg att hålla och handla efter dessa ord, vandrande i lydnad till buden, skola hava hälsa i naveln och märg i benen och skola finna visdom och stora skatter av kunskap, ja, fördolda skatter, och skola springa ock icke bliva trötta, gå och icke bliva matta. Och jag, Herren, lovar dem, att mordängeln skall gå förbi dem såsom Israels barn och icke dräpa dem." - Improvement Era, jun 1902, s 624.
UTROTA VÄRLDSLIGHET OCH VULGARITET
Vi bör utrota världslighet och vulgaritet och allt sådant som finns ibland oss. Ty allt sådant är oförenligt med evangeliet och passar inte Guds folk. - CR, okt 1901, s 2.
ARBETE PÅ LÖRDAGEN
Ett nyttigt åttonde bud för vår tid skulle kunna lyda så här: Arbeta inte ut er och oroa er inte på lördagen så mycket att sabbaten berövas den andakt och den tillbedjan som tillhör den såsom vilodag.
I hemmet avsätts lördagen för städning, extra matlagning, lagning och allt slags reparationsarbete som sabbaten anses kräva. I affärslivet är lördagen den dag då man ordnar allt som är oavslutat, klarar upp allting som förbisetts under veckan.
Följderna av vårt behandlande av veckans sista dag i vår tid visar sig ofta genom en slöhet och likgiltighet som formar våra känslor och en total brist på energi som är nästan oförenlig med gudsdyrkans anda. Ingen man eller kvinna som är utarbetad genom överdrivet slit en tidig lördagsmorgon eller en sen lördagskväll kan på rätt sätt dyrka Gud i anda och sanning. - Juvenile Instructor, jul 1909, s 295.
SABBATENS ÄNDAMÅL
Sabbaten är en dag för vila och andakt, avskild enligt Herrens särskilda befallning åt Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, och vi skall ära den och helga den. Vi skall också lära våra barn denna princip. - CR, okt 1901, s 1, 2.
SÖNDAGENS BETYDELSE
Det är sant att söndagen är en dag för vila, en omväxling från veckans dagliga sysselsättningar, men den är mer än så. Den är en dag för dyrkan, en dag då människans andliga liv kan berikas. En dag av lättja, en dag av fysisk rekreation är ofta någonting helt annat än det Gud förordnat för denna dag. Fysisk utmattning och lättja är oförenliga med en anda av tillbedjan. Ett rätt iakttagande av sabbatens plikter och andakt ger, genom sin omväxling och sin andlighet den bästa vila som människor kan njuta på sabbatsdagen.
Det är förståndigt att sätta av lördag kväll som en tid för eftertänksam konversation eller nyttig läsning som en inledning till sabbatsdagen. - Juvenile Instructor, jul 1909, s 297.
VAD SKALL VI GÖRA PÅ SABBATSDAGEN?
Min tro är att det är sista dagars heligas plikt att hedra sabbaten och hålla den helig, såsom Herren har befallt oss att göra. Gå till bönehuset. Lyssna på undervisning. Bär ditt vittnesbörd om sanningen. Drick av kunskapens och undervisningens källa så som den kan öppna sig för oss av dem som är inspirerade att ge oss undervisning. Då ni kommer hem, samla familjen. Sjung några sånger. Läs ett kapitel eller två ur Bibeln eller ur Mormons bok eller Läran och förbunden. Diskutera de evangelieprinciper som för oss framåt i den gudomliga kunskapens skola. På detta sätt bör vi handla en av sju dagar. Jag tror det vore nyttigt för oss att göra detta. - Young Woman's Journal, 1916, s 455-460.
NÖDVÄNDIGHETEN AV GUDSDYRKAN PÅ SÖNDAGEN
Det är absolut nödvändigt att vi alltid, och särskilt när vårt umgänge inte erbjuder oss det moraliska och andliga stöd som vi behöver för att framåtskrida kommer till Herrens hus för att tillbe och blanda oss med de heliga, så att deras moraliska och andliga inflytande kan hjälpa oss att rätta till våra falska intryck och återställa oss till det liv som plikterna eller vårt samvete och sann religion ålägger oss.
"Att ha roligt" kan ofta vara farligt, och vårt umgänge kan, om det inte är av rätt sort, visa sig vara till större skada än nytta. Låt oss därför mitt i våra världsliga uppgifter och i vårt umgänge inte glömma den allt överskuggande plikt som vi har mot oss själva och mot vår Gud. -Juvenile Instructor, mar 1912, s 145.
VAR VISA I ALLT NI GÖR
Låt dessa giftiga och skadliga ting vara. Lev inom era tillgångar. Gör er skuldfria och förbli skuldfria. Spring inte fortare än ni med säkerhet kan. Var noggranna och försiktiga i allt ni gör. Rådfråga dem som har visdom och erfarenhet innan ni tar språnget, så att det inte leder er in i mörkret. På så sätt kan ni skydda er från ondska och nackdelar, så att Herren kan utgjuta himmelens välsignelser över er, ja, "öppna himmelens fönster" och utgjuta rikliga välsignelser över er. - CR, apr 1910, s 6, 7.
FASTANS NATUR OCH AVSIKT
Lagen för sista dagars heliga, såsom den förstås av kyrkans auktoriteter, är att vi inte skall inta mat eller dryck under 24 timmar, "från afton till afton" och att de heliga skall avstå från alla kroppsliga njutningar och hängivelser. Då fastedagen är på sabbaten följer därav naturligtvis att man avstår från allt arbete. Dessutom var huvudändamålet med instiftandet av fastan bland de heliga att skaffa mat och andra förnödenheter åt de fattiga. Det åligger därför varje sista dagars helig att på fastedagen ge sin biskop den mat han eller hans familj skulle förbrukat under dagen så att den kan ges till de fattiga, dem till gagn och välsignelser. I stället för mat kunde motsvarande summa pengar eller, om personen är välbärgad, en frikostig donation avsättas och tillägnas de fattiga.
Lagen kräver av de heliga i hela världen att de skall fasta från "afton till afton" och avstå såväl föda som dryck, men vi ser lätt ur skrifterna, och särskilt i Jesu ord, att det är viktigare att erhålla den sanna kärlekens anda mot Gud och människor, "hjärtats renhet och ärligt uppsåt" än det är att tillämpa lagens bokstav. Herren har instiftat fastan på en förnuftig och intelligent grund, och inget av hans verk är fåfängt eller oklokt. Hans lag är fullkomlig i detta som i annat. Sålunda krävs det att de som kan skall efterfölja den. Den är en plikt som de inte kan undfly. Men låt oss komma ihåg att hållandet av fastelagen genom att avstå i 24 timmar från föda och dryck inte är en absolut regel, det är ingen järnlag för oss. I stället överlämnas den åt folket som en samvetssak, för att de skall utöva visdom och urskillning. Många har svagheter, andra har vacklande hälsa och andra ammar små barn. Av dessa bör vi inte fordra att de skall fasta. Inte heller bör föräldrar tvinga sina små barn att fasta. Jag har sett barn gråta efter någonting att äta på fastedagen. I sådana fall är avståendet från mat inte till nytta för dem. I stället fruktar de den kommande dagen, och i stället för att hälsa den med glädje, så tycker de illa om den. Tvånget skapar i dem en upprorets anda, snarare än kärlek till Herren och deras medmänniskor. Det är bättre att undervisa dem om principen och låta dem följa den när de är gamla nog att välja förnuftsmässigt än att på så sätt tvinga dem.
Men de som kan fasta bör göra det, och alla grupper ibland oss bör undervisas om att spara den mat de skulle ätit eller motsvarande summa åt de fattiga. Ingen är undantagen härifrån. Detta krävs av de heliga, gamla och unga, i alla delar av kyrkan. Om det i ett område inte finns fattiga, är detta ingen ursäkt. I sådana fall bör fastedonationen vidarebefordras till vederbörande auktoriteter för överförande till sådana stavar i Sion som kan ha behov därav.
Sålunda finner vi nåd inför Guds ögon och lär oss att fasta på ett sätt som är behagligt inför honom. - Improvement Era, dec 1903, s 146.
ATT HÅLLA SABBATEN HELIG
Att helga sabbatsdagen på rätt sätt är varje sista dagars heligs enkla plikt - och detta inkluderar unga män och kvinnor samt pojkar och flickor. Det kan tyckas underligt att det skulle vara nödvändigt att upprepa denna så fastslagna sanning. Men det tycks finnas vissa människor, och ibland hela samhällen, som försummar denna plikt och därför behöver denna uppmaning.
Vad skall vi göra på sabbatsdagen? Herrens uppenbarelser till profeten Joseph Smith är mycket tydliga i detta ämne, och-dessa bör leda oss, ty de står i harmoni med Frälsarens lärdomar. Här är några av de enkla kraven:
På sabbaten skall ni vila från ert arbete.
Sabbaten är en särskild dag då ni skall dyrka Gud, be och visa nit och iver i er religiösa tro och plikt - att ägna den Allrahögste er andakt. Sabbaten är en dag då det krävs att ni använder tid och uppmärksamhet till att dyrka Herren, under ett möte, i hemmet eller varhelst ni må vara - detta är den tanke som bör uppta ert sinne.
Sabbatsdagen är en dag då ni tillsammans med era bröder och systrar bör närvara vid de heligas möten, beredda att ta del av Herrens nattvards sakrament efter att först ha bekänt era synder inför Herren och era bröder och systrar samt förlåtit er nästa såsom ni vill att Herren skall förlåta er.
På sabbatsdagen skall ni inte göra något annat än att tillreda er föda i hjärtats enfald så att er fasta kan vara fullkomlig och er glädje fullständig. Detta är vad Herren kallar fasta och bön.
Skälet till att vi förväntas göra detta på sabbatsdagen framställs också tydligt i uppenbarelserna. Det är att man mera fullständigt skall hålla sig obefläckad av världen, och med detta syfte förväntas också de heliga gå till bönehuset och offra sina sakrament på sabbatsdagen.
Vilket löfte är nu givet till de heliga som helgar sabbaten? Herren förklarar att för så vitt de gör detta med glada hjärtan och anleten, så är jordens fullhet deras: "Djuren på marken, fåglarna i luften och allt som klättrar i träden och går på marken, ja, även örterna och det goda, som frambringas av jorden till föda och kläder, till hus och lador, till trädgårdar, blomsterhagar och vingårdar!" (L&F 59)
Allt detta har skapats för att användas av människan, för att behaga ögat och glädja hjärtat, för att stärka kroppen och uppliva själen. Allt är lovat till dem som håller buden, och bland buden finns detta viktiga att på rätt sätt helga sabbaten.
Herren har icke behag i människor som känner till allt detta och inte gör därefter.
Människor vilar inte från sitt arbete då de plöjer och sår och släpar och gräver. De vilar inte då de går omkring i hemmet hela söndagen och utför små sysslor som de varit alltför upptagna för de andra dagarna. Människor visar inte nit och iver i sin religiösa tro och plikt då de tidigt på söndagsmorgonen skyndar iväg i vagnar, i grupper, i bilar till dalgångar, till turistorter eller för att besöka vänner eller nöjesetablissemang med hustru och barn. På detta sätt ägnar de inte den Allrahögste sin andakt.
De använder inte sin tid och sin uppmärksamhet till att dyrka Herren då de söker nöjen och avkoppling. Inte heller kan de glädjas åt en anda av förlåtelse och gudsdyrkan som kommer av att ta del av det heliga sakramentet.
Pojkar och unga män fastar inte i hjärtats enfald så att deras glädje kan vara fullständig då de använder sabbatsdagen till att hänga vid byns glasstånd eller restaurang, spelar och leker eller, åker i vagn, fiskar, skjuter eller ägnar sig Ät idrott eller utflykter. Detta är inte det handlingssätt som håller dem obefläckade av världen. I stället berövas de på detta sätt Herrens rika löften och får sorg i stället för glädje och oro och ängslan i stället för den frid som kommer av rättfärdiga gärningar.
Låt oss leka och koppla av av hjärtans lust under de andra dagarna, men låt oss på sabbaten vila, dyrka Gud, gå till bönehuset, ta del av sakramentet, inta vår föda i hjärtats enfald och ägna Gud vår andakt, så att jordens fullhet kan tillfalla oss och så att vi må ha frid i denna värld och evigt liv i den tillkommande.
"Men", säger någon, "i vårt samhälle har vi ingen annan dag för nöjen och idrott, utflykter, bollspel och tävlingar."
Kräv då att få en sådan dag.
Är det möjligt att föräldrar i trots mot Herrens löften nekar sina barn en dag i veckan då de kan koppla av och sålunda tvinga dem att använda sabbaten till idrott!
En framstående man i en stav norrut, där bollspel och andra idrotter sägs vara regel på söndagen, frågade vad som kunde göras för att bota det onda. Han tillsades att försöka med en halv ledig dag under en av veckodagarna.
"Då", svarade han, "kan vi inte ha någon förändring eller något botemedel. Här finns hundratals tunnland hö och mognande sädesfält som ropar efter arbetare, och vi kan inte undvara våra pojkar till lek." Det bästa svaret på ett sådant argument är frågan: "Vilket är bäst - att låta höet förfaras eller pojken?" Offra höet och rädda pojken. Han är värd mer än alla era materiella ägodelar. Rädda honom, fräls honom i evangeliets anda - skydda honom från sabbatsbrytande genom en liten timlig uppoffring, och Herren kommer att hålla sitt löfte till er. Samlas i ett ward, välj i enighet ut en dag för lek och rekreation och kräv, såsom trofasta heliga, att sabbatsdagen vad beträffar er och era kära skall ägnas åt Herren vår Gud. - Improvement Era, 1909-10, s 842-844.
BERÖVA INTE SABBATSDAGEN DESS HELIGHET
Det åligger kyrkans medlemmar at planera sitt arbete så att det inte finns någon ursäkt för att beröva Herrens dag dess helighet. Låt i denna avsikt pojkar och flickor få en halv dag fridag under veckan, som lämpligen kan användas för rekreation, så att sabbaten kan användas för andlig välfärd och dyrkan. Det är likaså nödvändigt att vi planerar våra nöjen så att de inte inkräktar på vår gudsdyrkan, Låt därför någon annan kväll än lördag · användas för detta. Herren har befallt sitt folk att tänka på sabbaten och hålla den helig, och på den dagen gå till bönehuset och offra sina sakrament i rättfärdighet med villigt hjärta och botfärdig ande. - Improvement Era, 1909, s 315.
MÄNNISKAN MÅSTE V ARA SIN EGEN HERRE
Ingen människa går säker som inte är sin egen herre. Det finns ingen tyrann mera obarmhärtig eller fruktansvärd än okontrollerade böjelser och lidelser. Vi finner att om vi ger efter för köttets låga böjelser och följer dem, så blir slutet alltid bittert, skadligt och sorgligt såväl för den enskilde som för samhället. Det skadar en själv, och andra genom det exempel man utgör, det är farligt och skadligt för den oförsiktige. Att försaka dessa böjelser - att så att säga korsfästa köttet - och sträva efter något ädlare, att närhelst möjligt göra gott mot vår nästa, att hoppas på framtiden, att samla skatter i himmelen där mått och mal inte kan förstöra och där tjuvar inte kan bryta sig in och stjäla - allt detta bringar evig lycka, lycka i denna värld och i den tillkommande. Om det i världen inte finns någon njutning utom den vi erfar då vi tillfredsställer våra fysiska önskningar - mat, dryck, glatt umgänge och världens njutningar - då är världens nöjen endast bubblor, det finns ingenting i dem, man kan inte få någon varaktig nytta eller lycka därifrån. - Deseret Weekly News, 1884, s 130.