Vi är barn till vår himmelske Fader
Vad lär skrifterna och de sista dagarnas profeter oss om vårt förhållande till Gud?
Gud är inte bara vår Härskare och Skapare — han är också vår himmelske Fader. Alla män och kvinnor är bokstavligen söner och döttrar till Gud. ”Människan, som ande, avlades och föddes av himmelska föräldrar, och fostrades till mognad i Faderns eviga boningar, innan hon kom till jorden och fick en timlig [fysisk] kropp.” ( Kyrkans presidenters lärdomar: Joseph F Smith [1998], s 338)
Var och en som någonsin fötts till jorden är vår andliga bror eller syster. Eftersom vi är Guds andebarn har vi ärvt förmågan att utveckla hans gudomliga egenskaper. Genom Jesu Kristi försoning kan vi bli lika vår himmelske Fader och ta emot glädjens fullhet.
• Hur påverkas dina tankar, ord och handlingar av att du vet att du är ett Guds barn?
Vi utvecklade vår personlighet och våra talanger under vår vistelse i himlen
• Fundera över de talanger och gåvor som du välsignats med.
Skrifterna lär oss att profeterna förberedde sig för att bli ledare på jorden medan de fortfarande var andar i himlen. (Se Alma 13:1–3 .) Gud förutordinerade (utvalde) dem till ledare på jorden innan de föddes och fick sin jordiska kropp. Jesus, Adam och Abraham var några av dessa ledare. (Se Abr 3:22–23 .) Joseph Smith lärde att ”var och en som har blivit kallad att tjäna världens invånare, har blivit [för]ordinerad därtill”. ( Kyrkans presidenters lärdomar: Joseph Smith [2007], s 505) Men alla på jorden är fria att acceptera eller förkasta varje möjlighet att tjäna.
Vi var inte alla lika i himlen. Vi vet till exempel att vi var söner och döttrar till himmelska föräldrar — män och kvinnor. (Se ”Familjen: Ett tillkännagivande för världen”, Liahona, okt 2004, s 49.) Vi hade olika talanger och förmågor och vi kallades till att utföra olika saker på jorden. Vi kan lära oss mer om våra ”eviga möjligheter” när vi får vår patriarkaliska välsignelse. (Se Thomas S Monson, Nordstjärnan, jan 1987, s 55.)
En slöja har dragits över våra minnen från vår föruttillvaro, men vår Fader i himlen vet vilka vi är och vad vi gjorde innan vi kom hit. Han har valt tid och plats för vår födelse till jorden så att vi kan lära oss det som just vi behöver och uträtta mesta möjliga goda med våra individuella talanger och personligheter.
• Hur har andras talanger varit till välsignelse för dig? Hur kan dina talanger och gåvor vara till välsignelse för andra?
Vår himmelske Fader lade fram en plan för oss om hur vi skulle bli lika honom
• Hur förbereder jordelivet oss för att bli lika vår himmelske Fader?
Vår himmelske Fader visste att vi inte kunde gå framåt mer än till en viss punkt om vi inte lämnade honom för en tid. Han ville att vi skulle utveckla de gudalika egenskaper som han har. För att kunna göra det behövde vi lämna vårt himmelska hem för att prövas och få erfarenheter. Vår ande behövde iklädas en fysisk kropp. Vi skulle vara tvungna att lämna vår fysiska kropp vid döden och återförenas med den i uppståndelsen. Därefter skulle vi få en odödlig kropp som den som vår himmelske Fader har. Om vi klarade våra prov skulle vi få den glädjens fullhet som vår himmelske Fader tagit emot. (Se L&F 93:30–34 .)
Vår himmelske Fader sammankallade ett stort råd för att framlägga sin plan för vårt framåtskridande. (Se Kyrkans presidenters lärdomar: Joseph Smith, s 207, 505.) Vi fick veta att om vi följde hans plan skulle vi bli lika honom. Vi skulle uppstå, ha all makt i himlen och på jorden och vi skulle bli himmelska föräldrar och få andebarn precis som han. (Se L&F 132:19–20 .)
Vi fick veta att han skulle skapa en jord åt oss där vi skulle bli prövade. (Se Abr 3:24–26 .) En glömskans slöja skulle täcka våra sinnen och vi skulle glömma bort vårt himmelska hem. Det var nödvändigt för att vi skulle kunna utöva vår valfrihet att välja gott eller ont utan att påverkas av minnet av vårt liv tillsammans med vår himmelske Fader. Vi kunde med andra ord lyda honom på grund av vår tro på honom, inte på grund av vår kunskap om eller minne av honom. Han skulle hjälpa oss känna igen sanningen när vi hörde den igen på jorden. (Se Joh 18:37 .)
I det stora rådet lärde vi oss också avsikten med vårt framåtskridande: att få fullkomlig glädje. Men vi lärde oss också att en del skulle bli bedragna, välja andra vägar och gå vilse. Vi fick veta att vi alla skulle ha prövningar i vårt liv: sjukdom, besvikelse, smärta, sorg och död. Men vi förstod att allt detta skulle ge oss erfarenhet och tjäna oss till godo. (Se L&F 122:7 .) Om vi använde prövningarna på rätt sätt skulle dessa snarare rena oss än övervinna oss. De skulle lära oss vara uthålliga, tålmodiga och kärleksfulla. (Se Kyrkans presidenters lärdomar: Spencer W Kimball [2006], s 15–16.)
Vid det här rådet fick vi också veta att vi alla utom små barn skulle synda på grund av våra svagheter. (Se L&F 29:46–47 .) Vi fick veta att vi skulle få en Frälsare för att vi skulle kunna övervinna våra synder och övervinna döden genom uppståndelsen. Vi lärde oss att om vi litade på honom, lydde hans ord och följde hans föredöme så skulle vi bli upphöjda och bli lika vår himmelske Fader. Vi skulle få fullkomlig glädje.
• Skriv upp några av vår himmelske Faders egenskaper. Hur hjälper frälsningsplanen oss att utveckla de här egenskaperna?
Ytterligare skriftställen
• Hebr 12:9 (Gud är Fader till våra andar)
• Job 38:4–7 (föruttillvaron antyds)
• Abr 3:22–28 (syn om föruttillvaron)
• Jer 1:5 (syn om föruttillvaron)
• L&F 29:31–38 (syn om föruttillvaron)
• Mose 3:4–7 (andliga och timliga skapelser)
• 1 Kor 15:44 (andliga och timliga skapelser)
• L&F 76:23–24 (söner och döttrar födda åt Gud)
• L&F 132:11–26 (plan för framåtskridande)