Kung Benjamin upptecknar namnen på människorna och utser präster att undervisa dem – Mosiah regerar som rättfärdig kung. Omkring 124–121 f.Kr.
1 Och nu, sedan kung Benjamin slutat tala till folket, ansåg han det lämpligt att auppteckna namnen på alla dem som ingått ett förbund med Gud om att hålla hans bud.
2 Och det hände sig att där inte fanns en enda själ, utom de små barnen, som inte hade ingått förbundet och tagit på sig Kristi namn.
3 Och vidare hände det sig att när kung Benjamin hade slutfört allt detta och hade invigt sin son aMosiah till att vara styresman och kung över sitt folk, och hade gett honom alla instruktioner rörande riket och även hade butsett präster till att cundervisa folket, så att de kunde höra och känna till Guds bud och bli väckta till hågkomst om den ded de hade svurit, så upplöste han mängden och de återvände var och en med sin familj till sitt eget hem.
4 Och aMosiah började regera i sin fars ställe. Och han började regera i sitt trettionde år, vilket i allt utgör omkring fyra hundra och sjuttiosex år från den btid då Lehi lämnade Jerusalem.
5 Därefter levde kung Benjamin i tre år, och han dog.
6 Och det hände sig att kung Mosiah vandrade på Herrens vägar och följde hans lagar och stadgar och höll hans bud i allt som han befallde honom.
7 Och kung Mosiah fick sitt folk att bruka jorden. Och även han själv brukade jorden för att han därigenom ainte skulle bli en börda för sitt folk så att han i allt kunde göra såsom hans far hade gjort. Och det fanns ingen stridighet bland hela hans folk under tre års tid.