Nephitiska avfällingar och lamaniterna förenar sina stridskrafter och intar Zarahemlas land — Nephiternas nederlag beror på deras ogudaktighet — Kyrkan urartar och folket blir svaga som lamaniterna. Omkring 38–30 f Kr.
 
  1 Och det hände sig i det femtio och fjärde året att det förekom många meningsskiljaktigheter i kyrkan, och det uppstod även en astrid bland folket så att det blev stor blodsutgjutelse.
  2 Och den upproriska delen dräptes eller drevs ut ur landet, och de begav sig till lamaniternas kung.
  3 Och det hände sig att de försökte hetsa lamaniterna till krig mot nephiterna. Men se, lamaniterna var mycket rädda, ja, till den grad att de inte ville hörsamma dessa avfällingars ord.
  4 Men det hände sig i det femtio och sjätte året av domarnas regering att aavfällingar drog upp från nephiterna till lamaniterna, och dessa lyckades tillsammans med de andra hetsa dem till vrede mot nephiterna. Och hela det året förberedde de sig för krig.
  5 Och i det femtio och sjunde året kom de ned för att strida mot nephiterna, och de påbörjade dödens verk. Ja, så att de i det femtio och åttonde året av domarnas regering lyckades ta Zarahemlas land i besittning, ja, och likaså alla länder ända till det land som låg närmast landet Ymnighet.
  6 Och nephiterna och Moronihahs härar drevs ända in i landet Ymnighet.
  7 Och där befäste de sig mot lamaniterna från det västra havet ända till det östra. Det var en dags färd för en nephit längs den linje som de hade befäst, och där de hade förlagt sina härar för att försvara sitt land norrut.
  8 Och på så sätt hade de nephitiska avfällingarna med hjälp av lamaniternas talrika här intagit nephiternas hela besittning i landet söderut. Och allt detta hände i det femtio och åttonde och det femtio och nionde året av domarnas regering.
  9 Och det hände sig i det sextionde året av domarnas regering att Moronihah med sina härar lyckades inta många delar av landet. Ja, de återtog många städer som hade fallit i lamaniternas händer.
  10 Och det hände sig i det sextio och första året av domarnas regering att de till och med lyckades återta hälften av sina besittningar.
  11 Nu skulle denna stora förlust för nephiterna och det stora blodbadet bland dem inte ha inträffat om det inte hade varit för den ogudaktighet och de avskyvärdheter som förekom bland dem. Ja, och detta förekom också bland dem som gav sig ut för att tillhöra Guds kyrka.
  12 Och det var på grund av detta deras ahjärtans högmod, på grund av deras stora brikedomar, ja, det var på grund av deras förtryck av de cfattiga och att de vägrade att ge av sin mat åt de hungriga, vägrade att ge av sina kläder åt de nakna och slog sina ödmjuka bröder på kinden, hånade det som var heligt, förnekade profetians och uppenbarelsens ande, mördade, plundrade, ljög, stal, begick äktenskapsbrott, gav upphov till stora stridigheter och rymde till lamaniterna i Nephis land —
  13 och på grund av denna sin stora ogudaktighet och för att de aberömde sig av sin egen styrka lämnades de åt sin egen styrka. Därför hade de inte framgång utan blev hemsökta och slagna och drevs framför lamaniterna till dess de hade förlorat kontrollen över nästan alla sina länder.
  14 Men se, Moronihah predikade mycket för folket på grund av deras ondska, och även aNephi och Lehi, som var Helamans söner, predikade mycket för folket, ja, och de profeterade mycket för dem om deras ondska och om vad som skulle hända dem om de inte omvände sig från sina synder.
  15 Och det hände sig att de omvände sig, och i den mån som de omvände sig började de få framgång.
  16 Ty när Moronihah såg att de omvände sig vågade han leda dem från plats till plats, och från stad till stad, ända till dess de hade återtagit hälften av sina ägodelar och hälften av alla sina länder.
  17 Och så slutade det sextio och första året av domarnas regering.
  18 Och det hände sig i det sextio och andra året av domarnas regering att Moronihah inte kunde erövra flera besittningar från lamaniterna.
  19 Därför övergav de sina planer på att erövra återstoden av sina länder, ty så talrika var lamaniterna att det blev omöjligt för nephiterna att få större makt över dem. Därför använde Moronihah alla sina härar till att behålla de områden som han hade intagit.
  20 Och det hände sig att nephiterna, på grund av lamaniternas stora antal, kände stor fruktan för att de skulle bli övermannade och nedtrampade och dräpta och förintade.
  21 Ja, de började komma ihåg Almas profetior och likaså Mosiahs ord. Och de insåg att de hade varit ett styvnackat folk och att de hade ringaktat Guds bud,
  22 och att de hade förändrat och trampat under fötterna aMosiahs lagar eller det som Herren hade befallt honom att ge till folket. Och de insåg att deras lagar hade förvrängts och att de hade blivit ett ogudaktigt folk, ja, så att de var lika ogudaktiga som lamaniterna.
  23 Och på grund av deras ondska hade kyrkan börjat aurarta, och de började tvivla på profetians ande och på uppenbarelsens ande, och Guds straffdomar stirrade dem i ansiktet.
  24 Och de insåg att de hade blivit asvaga liksom sina bröder lamaniterna och att Herrens Ande inte längre bevarade dem. Ja, den hade dragit sig bort från dem eftersom bHerrens Ande inte bor i coheliga tempel.
  25 Därför slutade Herren att bevara dem genom sin förunderliga och ojämförliga makt, ty de hade förfallit till ett tillstånd av aotro och förfärlig ogudaktighet. Och de insåg att lamaniterna var avsevärt fler än de, och att de oundvikligen skulle förgås om de inte bhöll sig till Herren sin Gud.
  26 Ty se, de insåg att lamaniternas styrka, man för man, var lika stor som deras egen styrka. Och därför hade de fallit i denna stora överträdelse, ja, därför hade de inom loppet av några a år blivit svaga på grund av sin överträdelse.