Israel skall insamlas och skall åtnjuta tusenårsrikets vila — Lucifer drevs ut från himlen för sitt upprors skull — Israel skall triumfera över Babylon (världen) — Jämför Jesaja 14. Omkring 559–545 f Kr.
 
  1 Ty Herren skall förbarma sig över Jakob och åter autvälja Israel och insätta dem i deras eget land. Och bfrämlingarna skall förenas med dem, och de skall hålla sig till Jakobs hus.
  2 Och afolken skall ta dem och föra dem till deras plats, ja, från fjärran till jordens ändar, och de skall återvända till sina butlovade länder. Och Israels hus skall besitta dem, och Herrens land skall vara till för ctjänare och tjänarinnor. Och de skall ta till dem fånga som höll dem själva fångna, och de skall råda över sina förtryckare.
  3 Och det skall ske på den dagen att Herren skall ge dig avila från din sorg och från din fruktan, och från den hårda träldom vari du tvingades att tjäna.
  4 Och det skall ske på den dagen att du skall uttala denna visa över kungen i aBabylon och säga: Vilket slut har inte förtryckaren fått, vilken ände på den gyllene staden!
  5 Herren har brutit sönder de ogudaktigas stav, härskarnas spiror.
  6 Den som i förbittring slog folken med slag på slag, den som i vrede härskade över folken förföljs, och ingen hindrar det.
  7 Hela jorden har fått vila och ro, de brister ut i asång.
  8 Ja, afuruträden gläder sig över dig, och likaså Libanons cedrar, de säger: Sedan du bföll har ingen timmerhuggare kommit upp emot oss.
  9 aHelvetet därnere är i rörelse för att möta dig när du kommer, det väcker upp de bdöda för din skull, ja, jordens alla väldiga. Det har låtit nationernas alla kungar resa sig från sina troner.
  10 De skall alla tala och säga till dig: Har även du blivit maktlös liksom vi? Har du blivit oss lik?
  11 Din ståt har förts ned i graven, ljudet från dina harpor hörs inte mer, maskar sprider sig under dig och maskar är ditt täcke.
  12 aHur har du inte fallit från himlen, o bLucifer, du morgonrodnadens son! Hur har du inte fällts till marken, du som försvagade nationerna!
  13 Ty du sade i ditt hjärta: aJag skall stiga upp till himlen, jag skall upphöja min tron ovanför Guds stjärnor, jag skall även sätta mig på gudaförsamlingens berg längst uppe i bnorr.
  14 Jag skall stiga upp över molnens höjder, jag skall bli lik den Allrahögste.
  15 Dock skall du föras ned till helvetet, längst ned i agropen.
  16 De som ser dig skall atitta noga på dig och skall betrakta dig och säga: Är detta den man som kom jorden att darra, som kom riken att skaka,
  17 och som förvandlade jorden till en vildmark och ödelade dess städer, och som inte öppnade sina fångars hus?
  18 Nationernas alla kungar, ja, allesammans, ligger med ära, var och en i asitt eget hus.
  19 Men du är utkastad ur din grav likt en aavskyvärd gren och återstoden av dem som är dräpta, de som har genomborrats med svärd, vilka förs ned till bgropens stenar likt ett kadaver som förtrampats.
  20 Du skall inte förenas med dem i graven, ty du har fördärvat ditt land och dräpt ditt folk. aOgärningsmäns bavkomma skall aldrig mer nämnas.
  21 Anställ blodbad på hans söner för deras fäders aondskas skull så att de inte reser sig, inte heller tar landet i besittning, inte heller fyller jordens yta med städer.
  22 Ty jag skall resa mig upp emot dem, säger Härskarornas Herre, och jag skall utrota ur Babylon anamnet och återstoden och sonen och bnevön, säger Herren.
  23 Jag skall också göra det till ett atillhåll för rördrommar och en plats för vattengölar, och jag skall sopa det med ödeläggelsens kvast, säger Härskarornas Herre.
  24 Härskarornas Herre har svurit och sagt: Som jag har tänkt så skall det sannerligen ske, och vad jag har beslutat, så skall det bli.
  25 Ja, jag skall föra aassyriern in i mitt land och på bmina berg trampa honom under fötterna. Då skall hans cok lyftas av dem och hans börda lyftas av från deras axlar.
  26 Detta är det beslut som är beslutat för hela jorden, och detta är den hand som är utsträckt över aalla nationer.
  27 Ty Härskarornas Herre har beslutat det, och vem kan göra det om intet? Och hans hand är utsträckt, och vem kan avvända den?
  28 I det aår då kung bAhas dog kom följande börda:
  29 Gläd dig inte, du Filisteen, över att den stav som slog dig är sönderbruten, ty från ormens rot skall en giftorm komma fram, och dennes avkomma blir en brinnande flygande orm.
  30 Och de fattigas förstfödda skall finna föda och de behövande skall slå läger i trygghet, och jag skall döda din rot genom hungersnöd, och han skall dräpa din kvarleva.
  31 Jämra dig, o port, ropa, o stad, hela Filisteen har upplösts. Ty norrifrån skall komma en rök, och ingen skall vara ensam på sin utsatta tid.
  32 Vad skall då nationernas sändebud svara? Jo, att Herren har grundat aSion och att de bfattiga bland hans folk skall cförtrösta därpå.