Herrens vingård (Israel) skall läggas öde och hans folk skall skingras — Sorger skall drabba dem i deras avfallna och skingrade tillstånd — Herren skall höja ett baner och samla Israel — Jämför Jesaja 5. Omkring 559–545 f Kr.
 
  1 Och då vill jag sjunga till min högt älskade, en asång om min älskade, om hans vingård. Min högt älskade har en vingård på en mycket bördig kulle.
  2 Och han hägnade in den och rensade bort dess stenar och planterade där de ädlaste avinstockar och byggde ett torn mitt i den, och han gjorde även en vinpress däri. Och han väntade att den skulle bära druvor, och den bar vilddruvor.
  3 Och nu, o Jerusalems invånare och Judas män, ber jag er döma mellan mig och min vingård.
  4 Vad kunde mer ha gjorts för min vingård som jag inte har gjort i den? Ty när jag väntade att den skulle bära druvor, bar den vilddruvor.
  5 Och se, nu skall jag tala om för er vad jag skall göra med min vingård: Jag skall ata bort dess inhägnad, och den skall förtäras. Och jag skall bryta ner dess mur, och den skall bli nedtrampad.
  6 Och jag skall ödelägga den. Ingen skall beskära den eller gräva i den, men där skall växa atistlar och törnen. Jag skall även befalla molnen att inte bregna något regn på den.
  7 Ty Härskarornas Herres avingård är Israels hus, och Judas folk är hans älsklingsplanta. Och han väntade sig rättvisa och såg förtryck, han väntade sig rättfärdighet men hörde nödrop.
  8 Ve dem som lägger ahus till hus, till dess det inte kan finnas något utrymme så att de kan bo bensamma mitt i landet!
  9 I mina öron ljuder Härskarornas Herres ord: Många hus skall sannerligen bli öde, och stora och sköna städer utan invånare.
  10 Ja, en vingård på tio tunnland skall ge ett abatmått, och en homers utsäde skall ge en efa.
  11 Ve dem som stiger upp tidigt på morgonen för att kunna ajaga efter starka drycker, som fortsätter intill natten och berusar sig med bvin!
  12 Och harpor och psaltare och pukor och flöjter och vin har de vid sina fester, men på Herrens verk ager de inte akt och de beaktar inte heller hans händers gärningar.
  13 Därför har mitt folk förts bort i fångenskap eftersom de saknar akunskap. Och dess hedervärda män svälter, och dess skaror försmäktar av törst.
  14 Därför har helvetet vidgat sig och öppnat sitt gap utan måtta. Och deras härlighet och deras skaror och deras ståt, och den som gläder sig skall fara dit ned.
  15 Och den enkla människan skall bli nedböjd, och den mäktige skall bli ödmjukad, och de högdragnes ögon skall bli ödmjukade.
  16 Men Härskarornas Herre skall bli upphöjd genom sin arättvisa, och Gud som är helig skall bli helgad genom rättfärdighet.
  17 Då skall lammen beta på sitt sätt, och främlingar skall nära sig på gödboskapens öde platser.
  18 Ve dem som drar ondska med afåfängans rep och synder bsom med vagnslinor,
  19 som säger: Låt honom ahasta, påskynda sitt verk, så att vi kan bse det, och låt Israels Heliges rådslut närma sig och komma så att vi kan bli varse det.
  20 Ve dem som akallar det onda gott och det goda ont, som gör bmörker till ljus och ljus till mörker, som gör bittert till sött och sött till bittert!
  21 Ve dem som är avisa i sina egna ögon och anser sig själva förståndiga!
  22 Ve dem som är mäktiga i att dricka vin och som är duktiga i att blanda starka drycker,
  23 som för mutor rättfärdigar den ogudaktige och aförnekar den rättfärdige hans rättfärdighet!
  24 Liksom aeldsflamman uppslukar bstubben och som lågan förtär cagnarna, så skall deras rot förruttna, och deras blomning skall flyga iväg som damm, eftersom de har förkastat Härskarornas Herres lag och dringaktat Israels Heliges ord.
  25 Därför är aHerrens vrede upptänd mot hans folk, och han har sträckt ut sin hand mot dem och har slagit dem, och bergen skälvde och deras döda kroppar sönderslets mitt på gatorna. Trots allt detta vänder hans vrede inte tillbaka, utan hans hand är ännu utsträckt.
  26 Och han skall höja ett abaner för nationerna i fjärran och blocka dem till sig från jordens ände, och se, snabbt och med hast ckommer de. Ingen skall vara trött eller stappla bland dem.
  27 Ingen skall slumra eller sova. Inte heller skall bältet kring deras höfter lösgöras, inte heller deras skoremmar slitas av.
  28 Deras pilar skall vara skarpa och alla deras bågar spända, och deras hästars hovar skall vara som flinta och deras hjul som en stormvind, deras rytande som ett lejons.
  29 De skall ryta som unga alejon, ja, de skall ryta och gripa sitt rov och bära bort det i säkerhet, och ingen skall befria det.
  30 Och på den dagen skall de ryta mot dem likt havets rytande. Och om de ser ut över landet ser de mörker och sorg, och ljuset är förmörkat i dess himlar.